Information till APM Terminals kunder inför vecka 10

2017-03-05 Klargöranden med anledning av ett nytt offentligt brev från företagsledningen till terminalens kunder

I ett längre kundbrev som bl.a. publicerades på APM Terminals Gothenburgs hemsida den 2:a mars, har företagsledningen sammanfattat sin syn på den aktuella situationen. Brevet har vållat starka reaktioner bland de anställda eftersom det uppfattas som inkorrekt. Fackföreningen har också kontaktats av konfunderade kunder avseende passager i brevet. Nedan följer ett försök att reda ut de faktiska sakförhållandena inför fortsättningen.

Vad händer just nu och vem är ansvarig för konflikten?

APM Terminals Gothenburg skriver i brevet att man söker en långsiktig lösning på en "konflikt som pågått under många år". Konflikten i Göteborgs containerterminal har pågått sedan våren 2016, under den nuvarande företagsledningens tid vid rodret. Varken företagsledningen eller Hamn4an medlemmar har alltså ärvt någon konflikt från tidigare aktörer.

Sedan den 10:e februari föreligger inga stridsåtgärder på terminalen. Fackföreningens medlemmar har dock inget inflytande över utlämning av viktiga containrar, utlovad produktivitet, kötider eller kundbesked på terminalen och saknar insyn i företagets produktionsprioriteringar.

Kommande nedskärningar och uppsägningar

APM Terminals Gothenburg skriver i sitt kundbrev: "Att vi måste skära i personalstyrkan är en olycklig konsekvens av att vi har förlorat kunder på grund av de förseningar som konflikten lett till och att vi inte kunnat genomföra våra satsningar på hamnen i den utsträckning vi velat."

Utåtriktade påståenden som detta uppfattas som provocerande av de anställda på terminalen eftersom det går stick i stäv med företagsledningens budskap och agerande internt. De nu aviserade nedskärningarna presenterades för första gången redan för ett drygt år sedan, flera månader innan konflikten bröt ut.
Det handlar alltså inte om någon anpassning till lägre volymer, utan om ett försök att öka arbetsbelastningen så att färre personer utför samma arbetsmängd som idag. APM Terminals Gothenburg har, utöver ordinarie personal, för närvarande ett 60-tal visstidsanställda hamnarbetare och utnyttjar dessutom kontinuerligt blixtarbete för att kunna hantera dagens volymnivåer..
Genom kommande uppsägningar av närmare hundra schemalagda hamnarbetare vill man samtidigt lägga över en betydligt större andel av totalarbetstiden på behovsanställda hamnarbetare som ska tas in på timbasis.

Nedskärningarna har alltså inget produktivitetshöjande syfte. Tvärtom innebär exempelvis färre maskinförare i en kontinuerlig verksamhet fler byten och tidsbortfall. Färre schemlagda hamnarbetare leder till större osäkerhet kring tillgängliga personalresurser. Nedskärningspaketet handlar inte om att höja effektivitet, servicenivå eller leveranssäkerhet gentemot kunder, utan istället om renodlade kostnadsbesparingar för att öka företagets vinstmarginal.

Dialog och förhandlingar

Dialog och förhandlingar är återkommande ord i APM Terminals Gothenburgs senaste kundbrev. Faktum är dock att företagsledningen sedan några månader tillbaka överhuvudtaget inte informerar eller förhandlar med Hamnarbetarförbundet. Samtliga möten med arbetsgivarparten, även efter att stridåtgärderna återkallades, har tillkommit på formell begäran av Hamn4an där arbetsgivaren saknat laglig rätt att neka.

Företagsledningen påstår att deras inbjudan att fortsätta samtal "tillsammans med Medlingsinstitutet och de parter som krävs för att få ett lagligt avtal avböjdes av Hamnarbetarförbundet". Det är oklart vad (och vilka andra parter) företagsledningen åsyftar men Hamnarbetarförbundet kommer att ha ett nytt möte med Medlingsinstitutet tisdag den 7:e mars.

Avtal och juridiska hinder för en lösning

APM Terminals företagsledning skriver vidare om det resultatlösa mötet med Hamnarbetarförbundet/IDC i mitten av februari. Företagsledningen skriver att den fackliga parten "la fram krav på att direkt skriva på ett nytt avtal under mötet, ett avtal som dessutom riskerar att gå emot och utanför det kollektivavtal och svensk arbetsrätt som vi, och alla svenska hamnar, omfattas av."

Hamnarbetarförbundet har hittills presenterat två avtalsförslag för APM Terminals och arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar. Ett förslag till rikstäckande trepartsavtal för avtalsrörelsen 2017 och ett förslag till lokalt hängavtal med tre tillägg (se bifogad fil nedan) i samband med medling i januari i år. Eftersom båda förslagen avvisats av arbetsgivarsidan och en lösning på kollektivavtalsfrågan i stuveribranschen förefaller avlägsen, inriktade sig de fackliga representanterna på det internationella mötet med APM Terminals på att försöka diskutera en annan nöjbar lösning i syfte att få ett snabbt slut på konflikten.

Fackföreningen föreslog i detta sammanhang en skriftlig avsiktsförklaring från företaget avseende dess fortsatta personalpolitik och sex väl kända sakfrågor. En sådan avsiktsförklaring innebär ett moraliskt åtagande från företagets sida men saknar juridisk betydelse, och utgör inte ett kollektivavtal. Vid det här laget är det känt för alla parter. Redan i november 2016 bad APM Terminals Gothenburgs VD Henrik Kristensen fackföreningen att presentera utkast till just sådana avsiktsförklaringar.

Att företagsledningen nu inte ville diskutera en pragmatisk lösning av sakfrågorna är givetvis deras val, men det kan inte skyllas på självpåtagna begränsningar eller
påhittade juridiska farhågor om att en avsiktsförklaring skulle "ogiltigförklaras av Arbetsdomstolen och dessutom leder till böter."

Praxis i svenska hamnar

Sedan 1972 finns det två fackförbund som organiserar de svenska hamnarbetarna. Eftersom Hamn- och Stuveriavtalet än idag endast undertecknas av Svenska Transportarbetareförbundet och arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar, måste de flesta större svenska hamnarbetsgivare förhålla sig till en unik realitet - .i många svenska hamnar är en stor del eller rentav hela den kollektivanställda arbetsstyrkan medlemmar i en annan facklig organisation än den arbetsgivaren tecknar kollektivavtal med. Det betyder i sin tur att Hamnarbetarförbundets lokalavdelningar saknar formella rättigheter som tillfaller den avtalsbärande fackliga organisationen, men också att man saknar fredsplikt.

Efter ett antal större kraftmätningar under 1970-talet utvecklades därför en praxis i de flesta svenska hamnar. Istället för att fortsatt hänvisa Hamnarbetarförbundets medlemmar till att exempelvis försöka bedriva arbetsmiljöarbete genom blockader och andra stridsåtgärder, fick Hamnarbetarförbundet rätt att utse erkända skyddsombud och tillsammans med Transport delta i skyddsorganisationen på alla nivåer. Jämfört med en långsiktigt stabilt kollektivavtalskonstruktion som involverar alla branschens aktörer, är det givetvis ingen optimal lösning för någon part. Den har dock medfört en fungerande arbetsordning och årtionden av ömsesidigt accepterade förhandlingslösningar i bl.a. Helsingborg, Stockholm, Piteå, Holmsund, Halmstad, Söderhamn, Karlshamn, Sundsvall, Luleå, Söderhamn, Mönsterås och Göteborg (där den ju fortfarande tillämpas i såväl Ro/ro-terminalen som Bilhamnen).

APM Terminals Gothenburg har nu valt att bryta med all sådan praxis. Trots att 85% av hamnarbetarna på den egna arbetsplatsen är anslutna till Hamnarbetarförbundet, avvecklar företagsledningen alla möjligheter till representation, information och delaktighet i ett läge där man försöker genomföra massiva nedskärningar och uppsägningar.

Det är ett högt spel, eftersom det då bara återstår två alternativ: antingen lyckas parterna i dagens infekterade konfliktsituation istället hitta en lokal avtalslösning på den nationella avtalsproblematiken, eller så måste företaget helt enkelt bli av med Hamnarbetarförbundet.
Det är en tillspetsad "allt eller inget"-situation som nu fått råda i närmare ett år utan resultat. Den är dock inte påtvingad utifrån, som APM Terminals Gothenburg gör gällande i sitt kundbrev, utan en följd av företagsledningens aktiva val.