Felaktiga påstående om hamnkonflikten

2017-12-21 Replik i NWT

Svar till Mattias Dahl och Joakim Ärlund (NWT 14/12)

Vi som organiserar 85 procent av hamnarbetarna i Göteborgs hamn vill inte gå med på att våra medlemmar får sparken från fasta jobb, trots att det inte finns någon arbetsbrist, för att sedan återanställas i bemanningslösningar utan trygghet. När vi säger nej till detta slår lobbyorganisationerna Sveriges Hamnar och Transportföretagen på trumman i en debattartikel i NWT (14/12) och kräver lagstiftning som ska hjälpa arbetsgivare kringgå fackliga organisationers inflytande. Det är ett hot inte bara mot hamnarbetare utan mot alla löntagare i landet.

I huvudsak påstår de debatterande lobbyisterna tre saker; att det pågår en konflikt i Göteborgs hamn som bara kan lösas med lagstiftning, att det är Hamnarbetarförbundet som stänger Göteborgs hamn och är orsak till konflikt, samt att Hamnarbetarförbundet vägrar teckna kollektivavtal. Inget av detta stämmer.

För det första pågår ingen konflikt i Göteborgs containerterminal. Våra medlemmar får löpande sina fasta jobb uppsagda för att förväntas fortsätta jobba med samma uppgifter men inom ramen för otrygga bemanningslösningar, alternativt inte vara välkomna åter alls. Detta är ett uselt beteende från ett av världens största och rikaste hamnbolag APMT, men det pågår trots detta inga stridsåtgärder.

För det andra är det inte Hamnarbetarförbundet som stängt igen terminalen och orsakats årets stora tapp i produktionsvolymer. Hamnarbetarförbundet har strejkat totalt åtta timmar i år. Arbetsgivaren APMT har å sin sida stängt ner hela verksamheten i totalt 371 timmar lockout under samma period. I ljuset av att vi som jobbar i hamnen alltså stått för två procent av konfliktåtgärderna känns det något magstarkt att klandra oss från Hamnarbetarförbundet för att avgöra om ”hamnen ska vara öppen eller stängd”.

Slutligen. Vi vägrar inte alls att teckna kollektivavtal. Tvärtom. Vi är villiga till dialog om alla tänkbara lösningar. Vi kan tänka oss att teckna kollektivavtal eller ingår i partslösningar med andra förbund. Men de bud vi fått har inte gett oss en trygghet och det inflytande som gäller på resten av Sveriges arbetsmarknad. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att Sveriges Hamnar är stämda till arbetsdomstolen för att en av debattörerna, Ärlund själv, vägrat att ens förhandla med oss under vårens avtalsrörelse.

I den juridiska tidskriften Lag & Avtal uppger professor Birgitta Nyström, juridiska institutionen vid Lunds universitet, att en lagstiftning som bara omfattar Hamnarbetarförbundet skulle strida mot Europakonventionen. Vill Ärlund och Dahl stifta en lag mot stridsåtgärder går det alltså inte med annat än att det omfattar samtliga förbund. När det sprids en direkt felaktig bild av vad som händer i Göteborgs hamn för att motivera en lagstiftning mot vårt fackförbund är det därför en attack mot undersköterskor, lärare och ekonomer lika mycket som mot oss hamnarbetare. 

Vi som organiserar de allra flesta hamnarbetarna i Göteborgs vill bidra till hamnar som är lönsamma och älskade arbetsplatser. Allt vi kräver i Göteborgs containerterminal är samma möjlighet till inflytande och trygghet som i andra hamnar i landet. Vi hoppas att lobbyorganisationerna från Svenskt näringsliv besinnar sig, lämnar skyttegravarna och, istället för att kräva lagstiftning som tar bort styrkan i den svenska modellen, möter oss i en dialog.

Eskil Rönér

Ordförande, Svenska Hamnarbetarförbundet