Sen hösten 2015 har hamnarbetarna på APM Terminals i Göteborg drabbats av företagets allt hårdare personalpolitik. Vi som jobbar på terminalen vill vara med och göra hamnen lönsam och till en älskad arbetsplats igen. Men om APM Terminals stänger dörrarna till all dialog med oss arbetare, rundar lagen om anställningsskydd och fortsätter satsa på dyra, stelbenta produktionsupplägg så ser vi inget slut på den här kräftgången. Det påverkar alla företag och individer som är beroende av en fungerande hamn. De sista konfliktåtgärderna avslutades 30 juni 2017, men vi ser att arbetsgivaren fortsatt försöker pressa fackföreningen genom massuppsägningar och trakasserier av enskilda medlemmar.
Problemen började då APMT fick en ny ledning som började tillämpa arbetar- och fackfientlig personalpolitik. Det ledde till att Unionen la ner sin klubb, Ledarnas klubb blev passiv och även Transportklubben (minoritetsfack bland hamnarbetarna) har vittnat om att det blev svårare att bedriva facklig verksamhet. APMT nonchalerade regler i semesterlagen och föräldraledighetslagen etc. Sen meddelade de att Hamns skyddsombud inte längre skulle respekteras som skyddsombud. Sen slutade de förhandla med Hamn4an. De har också dragit in all facklig tid och lön för avdelningens ordförande.
Hamnarbetarförbundet organiserar majoriteten av hamnarbetarna i Göteborgs hamn och i Sverige som helhet, sedan mer än 40 år.
Vi får många frågor kring bakgrunden till konflikten och vad som händer i containerterminalen. Här svarar vi på de vanligaste.
Filmer
Här kan du se en film från januari 2017 där medlemmar i Hamn4an förklarar konflikten utifrån hur situationen så ut då.
Den 29 juni 2017 hölls en stödmanifestation för Hamn4an. Här kan du se ett tal som Amanda Kappelmark höll utifrån hur läget var då.
Här är en film med Daniel, som berättar om hur han behandlades efter att ha varit med om en allvarlig arbetsplatsolycka på APM Terminals
Här är en film med Jeff, som fick gå på dagen efter 11 år i hamnen. Skälet var att han delat en bild på Facebook.
Här är en film med Ruben, som efter en arbetsplatsolycka inte fick det stöd han borde fått från företaget.
Vilka stridsåtgärder är pågående nu?
Sedan APMT:s lockout avslutades 30 juni pågår inga stridsåtgärder, varken från arbetsgivarens eller vår sida.
Hamn4an har genomfört en strejk under 2017. Fackföreningens stridsåtgärd innebar arbetsnedläggelse mellan klockan 12.00 och 20.00 den 24:e januari.
Totalt produktionsbortfall: 8 timmar
Avd 4 har också haft blockad mot övertidsarbete och nyanställningar periodvis under året.
APM Terminals Gothenburg har genomfört en lockout under 2017. Arbetsgivarens stridsåtgärd innebar utestängning av kollektivanställda och total nedstängning av terminalen alla vardagar mellan klockan 16.00 och 07.00 från den 19:e maj till och med den 30:e juni.
Totalt produktionsbortfall: 371 timmar.
Ofta framställs det som att Hamn4an har strejkat stora delar av 2017. Det stämmer inte, utan vi har i perioder under våren haft blockad mot övertid och nyanställningar. Det innebär att personalen inte tackade ja till att jobba övertid, och att timanställda, så kallade blixt, inte satte upp sig för arbete efter kl 16 på dagarna. All ordinarie personal har däremot jobbat sina vanliga scheman dygnet runt. Blockaden mot övertid och nyanställningar var ett svar på att företaget i slutet av 2016 sa upp ett stort antal anställda och hänvisade till övertalighet. Om det är övertalighet i personalstyrkan borde det inte finnas något större behov av övertidsarbete och timanställda.
Hur går det med uppsägningarna på terminalen?
I juni 2017 varslade APMT om uppsägning av 160 personer, varav 150 på kollektivsidan och 10 tjänstemän. Det var ungefär hälften av de anställda hamnarbetarna. Antalet uppsagda verkar nu ha landat på 68 tillsvidareanställda, plus alla vikariat och visstidsanställningar som inte förlängs. De uppsagda med längst anställningstid har jobbat i hamnen sen 2006. Hamnarbetarförbundet har stämt APMT till Arbetsdomstolen i de fall arbetsgivaren har räknat fel på anställningstid.
Många av de uppsagda har fått jobb på Bemanningsföretaget Adecco, och utför nu samma arbetsuppgifter som tidigare, men på en osäker anställning. Ett 10-tal mycket erfarna hamnarbetare som har maskinutbildningar mm har nekats jobb på Adecco.
Även i slutet av 2016 varslades ett stort antal om uppsägningar. Ingen av gångerna fick Hamn4an företräda sina medlemmar i uppsägningsförhandlingarna.
Tidigare fanns en överenskommelse på terminalen om att 80 % skulle vara tillsvidareanställda och 20 % timanställda (så kallade blixt). Den har företaget sagt upp ensidigt sedan en tid tillbaka. Vår bedömning är att det är omöjligt att driva verksamheten med den personalstyrka som blir kvar efter uppsägningarna. Övergången till att använda Adecco istället för det befintliga blixt-systemet är också ett led i att en allt större andel av de som jobbar hos APMT inte ska vara anställda av företaget.
Hur ser ni på att APMT hyr in personal från Addecco?
Hamnarbetarna blir uppsagda ena dagen men förväntas nästa dag återvända till sitt arbete som anställda av bemanningsföretag, med sämre trygghet. Den arbetsbrist som påståtts motivera massuppsägningarna existerar alltså inte och Hamnarbetarförbundet menar att bolagets agerande är en fortsättning på APMT:s tidigare aggressiva stridsåtgärder mot de anställda.
Många av de uppsagda har fått jobb på bemanningsföretaget Adecco, och utför nu samma arbetsuppgifter som tidigare, men på en osäker anställning. Att ta in ett bemanningsföretag är ett sätt för APMT att kringgå rätten till återanställning. Ett 10-tal mycket erfarna hamnarbetare som har maskinutbildningar mm har nekats jobb på Adecco, med hänvisning till att de inte passar deras profil.
Hamn4an har inlett en dialog med Adecco för att medlemmarna där ska kunna företrädas av sin fackliga organisation.
Men det verkar ju som att produktionsnivåerna på terminalen är väldigt låga?
APMT har dragits med allt sämre produktion under lång tid. Under hösten 2016 bytte företaget it-system vilket inte var någon smidig process, och under den sex veckor långa lockouten räknade de med att ha 40 % av den normala kapaciteten. APMT i hela världen utsattes också för en it-attack i slutet av juni som gjorde att hela verksamheten låg nere i flera dar.
I dagsläget räknar APMT själva med att de har kapacitet för 6 000 – 6 500 containrar i veckan, och att de har en efterfrågan från kunder som skulle innebära 8 000 – 8 500 per vecka. Fackföreningen bedömer att kapaciteten i dagsläget är lägre än vad företaget hävdar.
Innan APMT tog över terminalen var den normala kapaciteten upp till 12 500 containrar per vecka.
APMT:s drift av terminalen funkar dåligt. Från att ha igång terminalen dygnet runt stänger de nu ner nattskiftet. Portarna läggs ut på ett annat företag (med sämre arbetsvillkor) och får sämre öppettider. De hävdar att de tappat kunder på grund av Hamn4ans konfliktåtgärder, men samtidigt omöjliggör de alltså att få upp produktionen till normala nivåer genom att stänga ner skift. Det är extremt hög rotation på tjänstemän och chefer vilket också bidrar till svårigheter att hålla rutiner och kontinuitet i verksamheten.
Vad menar ni krävs för att lösa situationen på terminalen?
I en debattartikel i GP i november 2017 presenterade vi fem steg för att Containerterminalen åter ska kunna bli lönsam och en älskad arbetsplats.
Medlingen är avbruten, vad tycker ni om det?
Medling har pågått till och från under konflikten. Hamn4an hade förhoppningar om att en part utifrån skulle kunna lösa upp den infekterade situationen, men upplever att medlarnas utgångpunkt inte varit opartisk. Medlarnas bud har varit i princip identiska med de som APM Terminals tidigare lagt fram själva. Till slut fick fackföreningen till och med rådet från medlarna att inte skriva på ett hängavtal. Mer om vår syn på medlarnas slutrapport kan du läsa i den här intervjun med Erik Helgeson i GP 2017-09-07.
Vilka var Hamnarbetarförbundets krav i konflikten från början?
Efter att ha skalat ner på en lista med 11 punkter som förhandlades om med företaget, så är det nedanstående sex punkter som medlemsmötet i april 2016 enades om att ta strid för.
Vad menar Svenskt Näringsliv när de säger att det finns en lucka i lagen?
Arbetsgivarna vill ha en lagändring som innebär att en fackförening inte ska kunna strejka om kollektivavtal med en annan part finns på arbetsplatsen. Det är ingen lucka i lagen, utan tvärtom en förutsättning för fackets legitimitet på alla arbetsplatser. När arbetsgivarna, som i hamnarna, väljer att skriva kollektiv avtal med ett minoritetsfack så innebär det att man i praktiken inte har fredsplikt på arbetsplatsen. Svenskt Näringslivs förslag skulle öppna upp för möjligheten att skriva avtal med vilka som helst på en arbetsplats oavsett om det är ett majoritetsfack eller ett med endast chefens brorson som medlem, och omöjliggöra för övrig personal att bedriva fackligt arbete.
Kräver Hamnarbetarförbundet att få skriva kollektivavtal?
Vi är givetvis beredda och villiga att teckna ett eget kollektivavtal eller ingå i någon form av avtalskartell eller trepartslösning tillsammans med andra fackförbund för att ge branschen heltäckande fredsplikt. Företagets och medlarnas bud om s.k. hängavtal måste vi däremot avböja, eftersom de inte ens skulle ge Hamnarbetarförbundet rätt att förhandla om medlemmarnas villkor
Samtidigt har Hamnarbetarförbundet under många år kunnat nå godtagbara lösningar med arbetsgivare trots att de inte är avtalspart, och så är det även nu i många hamnar. Konflikten handlade inte om kollektivavtal från början. Men eftersom APMT har hänvisat till att Hamn4an inte har kollektivavtal, som skäl till att nonchalera oss som fackförening, har båda parter, och medlarna, tagit upp kollektivavtal som en möjlig väg att lösa upp den låsta situationen. Det har alltså inte varit konfliktfrågan utan snarare lösningsfrågan. Det viktiga för APMT är att Hamn4an ska åläggas fredsplikt, medan Hamn4an kräver att få fulla rättigheter som avtalspart, om de ska gå med på fredsplikt. Det finns inga lagliga hinder att teckna kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet.
Varför nöjer ni er inte med hängavtal?
Ett hängavtal innebär att man inte har den rätt till inflytande över avtalet som avtalsskrivande part har, men man är ändå bunden till fredsplikt och övriga åtaganden. Hamnarbetarförbundet säljer sin fredsplikt till samma pris som exempelvis Transportarbetarförbundet gör, dvs till samma rätt till inflytande.
Bryter APMT mot lagen?
En del saker APMT har gjort är lagbrott, annat inte. Hamn4an har under konfliktens gång fått företaget att rätta till en del av de fel som begåtts. De har också stämt APMT för vissa lagbrott. Men sammantaget handlar det om att stå upp mot unionbusting-metoder. När APMT får en fackförening (Unionen) att helt enkelt ge upp och lägga ner sin lokala klubb eller när de ensidigt säger upp en överenskommelse om att 80% av arbetarna ska ha riktiga anställningar, så är det inget som löses i AD.
Vilka fall är aktuella i Arbetsdomstolen nu?
I SVT:s Uppdrag Granskning 17 januri 2018 säger Transportarbetarförbundets avtalssekreterare att det funkar bra i alla andra hamnar. Vad är er bild?
Vår bild är också att det funkar bra på de allra flesta andra arbetsplatser där Hamnarbetarförbundet är representerade. Det finns en 45-årig vana av att hantera situationen att majoritetsfacket inte har avtal. Arbetsgivarna kallar även oss till förhandlingar, våra skyddsombud och huvudskyddsombud är delaktiga i arbetsmiljöarbetet, och vi behandlas i allt vesäntligt som en likvärdig facklig part tillsammans med Transportarbetarförbundet. Alla gynnas av att eventuella förändringsprocesser på arbetsplatsen är väl förankrade i hela personalstyrkan.
Varför samarbetar ni inte med Transportarbetarförbundet?
Hamnarbetarförbundet har en bra relation med Transport i de andra terminalerna i Göteborg (RoRo-terminalen och bilhamnen som inte drivs av APM Terminals) och på många håll i landet. I containerterminalen är det svårare, mycket för att företaget försöker spela ut fackföreningarna mot varandra. Vi skulle gärna ha ett bättre samarbete med Transport även där. Även deras medlemmar drabbas ju av företagets personalpolitik.
Vad tjänar en hamnarbetare?
Konflikten har aldrig handlat om lönenivåer. Hamn4an har ju varit inblandad i förhandlingar om löner, scheman etc i många år och står bakom de avtal som slutits även om de inte varit undertecknande part.
Lönen för en hamnarbetare ligger på ca 29 000 i månaden. Arbetstider varierar. I vissa hamnar är det mycket skiftarbete medan det i andra hamnar bara är dagtidsarbete. Tillägg på lönen finns för övertidsarbete, olika OB-tider och för olika arbetsuppgifter, t ex köra vissa maskiner mm.
Skillnaden mellan företagens vinstnivåer och personalens lönenivåer i Sverige har ökat mer och mer under de senaste 20-30 åren. I hamnarna har man lyckats bättre med att stå emot den utvecklingen än i många andra branscher. Vi försöker vara på tårna såhär i avtalstider och erbjuda våra sympatier och stöttning till andra yrkesgrupper så att fler kan få upp sina lönenivåer. Vi har t ex gått ut och stöttat Fastighets och HRF under våren.
Varför är inte Hamnarbetarförbundet med i LO?
Hamnarbetarförbundet har tidigare sökt inträde i LO, men fick nej därför att Hamns stadgar innehåller regler som LO inte kunde acceptera att ett medlemsförbund har. Ex: ”Grundvalen i Hamnarbetarförbundet är medlemmarnas bestämmanderätt; alla viktiga beslut om avtal och konflikter fattas av berörda medlemmar och alla funktionärer väljs för begränsade mandatperioder av medlemmarna i öppna och demokratiska val.”